Miriam Löwenstein berättar om sin syn på journalistiken och dess möjligheter. Just nu frilansar hon, studerar och har planer på att specialisera sig inom nationalekonomi. 

Vad skriver du helst om?

– Utrikes- och inrikespolitik, kultur, miljö och sociala frågor. Gärna allvarligt men det är inte en motsättning till spännande och roligt. Jag kan inte komma på något ämne som är omöjligt att göra något intressant av. 

Vad är en bra tidning?

– Den ska inte vara något man glömmer efter att ha stigit på bussen till jobbet. Tidningar ska störa och beröra, artiklar och reportage ska vara kärnfulla och ha något att berätta. Det är viktigt att inte ljuga, se ned på eller ha fördomar om läsarna. Det är också nödvändigt att inte skriva för att imponera på akademiker, tidningar är till för alla. 

Vad driver dig?

– Vad media skulle kunna vara. Jag är trött på likgiltigheten, det är inte så häftigt att ge upp. Världen kan bli rättvisare och bättre, cynismen ska inte tillåtas ta strypgrepp på människor.

Varför vill du lära dig mer om ekonomi? 

– Jag vill läsa nationalekonomi för att få en bredare kunskapsbas. Politik och ekonomi är sammantvinnat och för att förstå det ena måste man förstå det andra.

När upptäckte du att det var spännande att skriva?

– Jag åkte på ett kulturläger när jag var tretton eller fjorton år. Innan jag kom dit skrev jag i hemlighet, där fick jag reda på att många människor skriver och jag fick upp ögonen för vad man kan göra med ord. 

Hur hoppas du att framtiden blir?

– Jag tänker mig att jag får en längre anställning på en redaktion där jag kan använda min initativförmåga och breda erfarenhet till att göra brilljant journalistik. Jag hoppas att världen ska bli bättre av det jag gör.